onsdag 4 januari 2012

Nytt år och detta ska bli mitt år!

Så har det då blivit ett nytt år! Jisses vad tiden går fort. Det har inte blivit så mycket uppdateringar här men det beror mycket på att jag har semester och bara gör roliga saker. Har hunnit vara till IKEA i Haparanda på annandagen och tror jag fick med mig hela affären hem på släpet. Blev ju tvungen komplettera med lite nya möbler efter separationen. Sedan har jag umgåtts väldigt mycket med min familj och mina vänner här i Norrbotten. Alltid lika roligt.



Men framför allt har jag fått MASSOR med sticktid! Har hunnit sticka en kjol till mig själv som jag faktiskt bloggat om. Sedan har jag påbörjat en stickning som ska bli en födelsedagspresent till en nära vän. Får blogga om den efter hennes födelsedag. På fredag bär det iväg tillbaka till Umeå och då ska jag och pappa ägna oss åt att skruva ihop alla möbler jag köpte. Ska bli så roligt att få ordna lägenheten som jag vill ha den. Trodde aldrig att jag skulle känna mig så här lycklig igen!

Nu ska kjolen bara blockas och få knapparna fastsydda. 

7 kommentarer:

  1. Härligt!!!
    och vilken fin kjol...nu blir jag riktigt avis!

    SvaraRadera
  2. Ja, kjolen är jag riktigt nöjd med! Så enkelt mönster och otroligt snabbstickad i och med det tjocka garnet! Gillar klockningen då den fungerar även då man har stor rumpa som jag har! :D

    SvaraRadera
  3. Det gör mig glad att se att du är lycklig och att du planerar framåt. Din kjol är en fullträff. Den är bara så fin och du kommer säkert trivas i den.

    SvaraRadera
  4. Tack för de fina orden! Ja, det är en ovan känsla att känna sig så här lätt och lycklig! Ska se om jag lyckas få någon bild på kjolen då jag har den på mig också. =)

    SvaraRadera
  5. Så härligt att du är glad igen. Kjolen blev jättefin!

    SvaraRadera
  6. Jättefin kjol! Jag har också blivit väldigt sugen på en stickad kjol det senaste :)
    Och en tur till IKEA är det aldrig ngt fel på!

    SvaraRadera
  7. Jättefin kjol!
    Vad härligt att höra att du är så glad :-)
    / Ulrika

    SvaraRadera